Vad är definitionen på maträtt
Matlagningsordlista ifrån A mot Ö
Innehåll: A-D | D-E | L-R | S-Ö
Al dente
Beskriver konsistensen hos kokta vegetabilier samt pasta. tillsammans uttrycket menas för att maten bör existera genomkokt, dock ännu äga en visst fasthet kvar. Al dente existerar italienska samt betyder "till tanden".
Ansa
Rensa försvunnen t ex grova stjälkar samt blast vid grönsaker.
Bardera
Att täcka magert animalisk föda, vilt alternativt bevingat djur tillsammans tunna späckskivor före stekning på grund av för att köttet bör bli saftigare.
Bena ur
Ta försvunnen ben ifrån bevingat djur, animalisk föda samt fisk.
Blanchera, Förvälla
Förbereda en livsmedel, t ex vegetabilier alternativt mögelväxt, på grund av infrysning alternativt tillagning genom för att ge detta en snabbt uppkok inom dricksvatten samt eventuellt låta detta koka några minuter innan vattnet hälls från samt livsmedlet snabbkyls.
Blanka av
Tillsätta lite kallt fett mot enstaka färdig sås, soppa alternativt stuvning strax före servering på grund av för att ge rätten en blankt utseende.
Blondera
Steka vid svag värme inom lite matfett sålunda för att livsmedlet mjuknar samt får enstaka aning färg.
Blåkoka
Koka sjömat tillsammans tillskott från ättika alternativt vinäger inom vattnet.
Fisken måste äga slemmet kvar. Efter blåkokning besitter fisken fått ett blåaktig färgton.
Blötlägga
Att lägga en livsmedel inom kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig på grund av för att mjuka upp detta alternativt mildra smaken.
Bottenreda
Att reda enstaka vätska genom för att ursprunglig smälta fett inom ett kastrull, sedan tillsätta mjöl (oftast vetemjöl) samt därefter beneath omrörning späda lite inom taget tillsammans vätskan samt låta koka någon 60 sekunder.
Man förmå även reda ett vätska genom för att vispa ut mjölet inom lite kall vätska samt därefter tillsätta återstående kall alternativt varm vätska samt låta alltsammans koka upp beneath omrörning.
Bryna
Att steka råvara inom t ex. fett tills den fått stekyta tillsammans med härlig gyllenbrun färg.
Bräcka, Rista
Steka hastigt samt enkel vid medelvärme inom stekpanna, oftast utan tillskott från fett.
Korv samt bearbetat med rök skinka existerar modell vid livsmedel liksom brukar bräckas.
Bräsera
Att bryna inom fett, tillsätta lite vätska samt koka färdigt beneath lock vid svag värme. Dofta - för att strö över.
Dressera, Binda upp
Med hjälp från hushållssnöre (bomullsgarn) alternativt elastisk väv skapa enstaka köttbit alternativt bevingat djur därför för att den får enstaka fin form eller gestalt, blir enklare för att bryna samt jämnare tillagad.
Eftersteka
Fortsätta stekningen från en redan brynt livsmedel vid svag värme, tillsammans alternativt utan vätska.
(Använd lock ifall ni eftersteker inom vätska.)
Flaga
Att skära t ex mandel inom många tunna skivor.
Flambera
Att hälla kraftfull samt enkel uppvärmd alkohol, t ex konjak, ovan ett varm maträtt samt tända vid därför för att alkoholen brinner upp. Smakämnena stannar då kvar inom rätten.
Frappera
Att förvara föda enstaka vykort period, vid enstaka matbord mot modell, genom för att lägga den vid krossad is.
Fritera, Flottyrkoka
Koka livsmedel alternativt bakverk inom enstaka gryta inom rikligt tillsammans fett (olja, alternativt ister).
Fettet bör existera mellan 150 samt 180 grader varmt, beroende vid vilket såsom friteras. äga ständigt en lock inom beredskap på grund av för att kväva elden angående frityrfettet skulle antändas!
Frosta
Att garnera kanten vid kopp mot drinkar alternativt desserter genom för att inledningsvis doppa dem inom äggvita samt sedan inom strösocker.
Fräsa
Steka en livsmedel vid svag värme utan för att detta får färg.
Färsera
Att fyllning tillsammans färs.
Glasera
Att ge godsak, ett maträtt alternativt en bakverk enstaka blank yta från fett, gelé alternativt glasyr.
Glödsteka
Att steka en livsmedel inlindat inom aluminiumfolie alternativt vått tidningspapper vid brinnande träkolsbädd.
Gratinera
Att färgsätta enstaka maträtt inom matlagningsapparat vid upphöjd värme alternativt beneath grillelement tills rätten fått härlig, gyllenbrun färg.
Grava
Att gnida in en livsmedel tillsammans ett blandning från krydda, sötningsmedel samt kryddor samt därefter låta detta ligga ner 1-2 dygn inom den lake såsom bildas.
Griljera
Att panera en tillagat livsmedel, t ex julskinka, samt steka detta ett kreditkort period inom ugnen därför för att detta får färg.
Grilla
Steka inom grillugn, grillpanna alternativt vid galler ovanför glöd.
Halstra
Att steka en livsmedel utan fett inom grillugn alternativt grillpanna - ursprungligen inom en halster (dubbelt grillgaller) ovan öppen eld.
Kandera
Doppa alternativt koka t ex ätbar del, godsak alternativt blommor inom sockerlag samt sedan lägga dem för att stelna.
Kanderad ätbar del m m används vilket dekoration från bl a bakverk.
Karamellisera
Att upphetta sötningsmedel inom ett stekpanna alternativt strött vid ett maträtt inom varm matlagningsapparat tills detta smälter samt blir brunt.
Klara
Att ta försvunnen grumligheter, t ex proteinrester, ifrån buljong.
Knapersteka
Steka t ex bacon inom stekpanna alternativt inom matlagningsapparat vid medelvärme beneath längre tidsperiod således för att fettet inom livsmedlet smälter samt detta bildas enstaka knaprig yta.
Kulprov
Prov till för att granska för att t ex knäck- samt kolasmet existerar färdigkokt.
Betydelser samt definitioner från "maträtt".Häll några faller i små droppar från kola- alternativt knäcksmeten inom iskallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Kolasmeten bör vandra för att rulla mot enstaka ganska seg samt fast kula. Knäckkulan bör kännas fast mot hård.
Lenrimma
Torrsalta fet sjömat tillsammans tillskott från sötningsmedel samt låta den ligga ner 1 - 2 dygn inom högst +8 grader inom den lake vilket bildas.
Efter torrsaltning är kapabel man även lägga fisken inom enstaka ytterligare lake.
Lufttorka
Att uttorkning en livsmedel inom- alternativt utomhus genom för att hänga upp alternativt lägga detta vid finmaskigt nät. vattendjur samt animalisk föda saltas in före torkning.
Marinad
Lag från t ex alkoholhaltig alternativt sprit likt blandas tillsammans med t ex olja samt /eller soja samt kryddor.
Viltkött brukar även marineras inom mejeriprodukt på grund av för att erhålla ett vänligare smak.
Mjuksteka
Steka en livsmedel vid svag värme således för att detta behåller enstaka mjuk konsistens. Bacon t ex läggs inom kall stekpanna samt steks vid svag värme.
Montera
Att avrunda enstaka sås alternativt soppa genom för att vispa upp den tillsammans fett på grund av för att förhöja smaken.
Nappera
Att täcka enstaka riktig tillsammans med ett sås alternativt gelé utan för att dölja konturerna.
Panera
Vända ett råvara inom mjöl alternativt brödsmulor, ibland efter för att äga doppat den inom uppvispat vanligtvis för fortplantning hos djur.
Definition från MATRÄTT: "mat från ett sort såsom utgör ett totalitet inom ett måltid".nära dubbelpanering tar man inledningsvis mjöl, därefter vanligtvis för fortplantning hos djur samt mot slutligen ströbröd.
Passera
Pressa en livsmedel, t ex små frukter från växter samt kokta vegetabilier, genom enstaka sil således för att detta blir finfördelat samt ev kvarlevor från skal samt kärnor skiljs av.
Pikera
Spritsa t ex kräm gjord på smör alternativt kristyr likt garnering.
kunna även artikel synonymt tillsammans med för att späcka.
Pochera
Används maximalt ifall hönsägg, såsom då knäcks direkt ner inom kokande vätska samt sedan sakta får koka tills dem existerar färdiga.
Reda
Ge enstaka sås, sky, soppa alternativt stuvning lagom konsistens genom för att tillsätta någon struktur från stärkelse, t ex mjöl. ett sektion rätter förmå även redas tillsammans äggula.
Reducera
Att koka ihop ett fond alternativt sås mot ett mindre mängd sålunda för att smaken blir starkare samt mer koncentrerad.
Rosta
Att upphetta en livsmedel utan matfett inom matlagningsapparat, stekpanna alternativt brödrost mot önskad färg, smakförmåga samt konsistens.
Rotissera
Att steka alternativt grilla vid roterande spett.
Råröra
Att röra små frukter från växter tillsammans sötningsmedel mot sylt alternativt mos.
Rårörd sylt besitter begränsad hållbarhet eftersom den ej kokas.
Råsteka
Bryna finskurna råa livsmedel, t ex rotfrukt samt rotfrukter, samt eftersteka dem vid svag värme (ev beneath lock) tills dem existerar färdiga.
Sikta
Att hälla kakao alternativt t ex mjöl genom ett sikt alternativt sil till för att erhålla försvunnen eventuella klumpar.
Sjuda
Koka sakta vid svag värme nära temperatur beneath kokpunkten.
Vätskan rör sig sakta samt små bubblor syns vid ytan.
Skira, Klara
Att smälta fett till för att behärska skilja detta klara fettet ifrån bottensatsen.
Mat är kapabel syfta vid vad likt helst såsom levande organismer förmå inta på grund av närings alternativt njutnings skull.Bottensatsen används inte.
Skålla
Behandla livsmedel, t ex mandel samt tomater, tillsammans kokande vätska på grund av för att enklare behärska ta försvunnen skalen.
Skåra
Att utföra ytliga snitt tillsammans med vass verktyg alternativt rakblad inom t ex matbröd. Risken till sprickor inom brödet minskar.
Slaka
Att hälla kokande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid livsmedel, oftast vitkål, på grund av för att detta bör bli mjukt.
Slanta
Att skära vegetabilier inom tunna skivor.
Slitsa
Att skära enstaka skåra längs tillsammans med ett purjolök alternativt banan.
Smaka av
Smaka vid rätten mot slutet från tillagningen samt eventuellt tillsätta mer kryddor alternativt ytterligare smaksättning.
Snabbkyla
Snabbt sänka temperaturen inom en varmt livsmedel genom för att skölja alternativt sänka ner detta inom kallt vatten.
Soltorka
Att låta uttorkning utomhus inom solen.
Sporra
Skära tillsammans med en speciellt verktyg, sporre, inom ett kavlad deg på grund av för att erhålla dekorativa snittytor.
Sprita
Att ta ärtor ur ärtskidan alternativt revbenen ifrån vissa styckningsdetaljer, t ex lammbringa.
Späcka
Sticka in späckstrimlor alternativt täcka magert animalisk föda tillsammans tunna späckskivor alternativt tillsammans bacon före stekning till för att köttet bör bli saftigare.
Späda
Tillsätta ett vätska mot t ex ett sås alternativt soppa på grund av för att erhålla ett tunnare konsistens.
Svettas
Att koka vegetabilier vid nedsänkt värme beneath lock inom lite matfett därför för att dem ångas inom sitt eget spad.
Sätta deg
Att röra ihop enstaka jäsdeg.
Toppreda
Reda ett varm vätska genom för att vispa ner mjöl utrört inom lite kall vätska samt sedan koka upp beneath omrörning samt eventuellt låta koka några minuter.
Tranchera
Att skära inom skivor alternativt mindre bitar samt lägga upp vid tallrik före servering.
Tärna
Skära ett råvara, t ex rotfrukter, inom tärningar.
Varva
Strö alternativt lägga olika ingredienser inom lager liksom sedan återkomma, t ex inom lasagne.
Woka
Snabbsteka vid upphöjd värme inom ett wok alternativt stekpanna inom lite matfett beneath ständig omrörning utan för att råvaran får färg.
Ånga av
Före servering låta nykokta livsmedel, t ex rotfrukt alternativt vegetabilier, stå utan lock någon 60 sekunder sedan vätskan hällts av.
Ångkoka
Att tillaga inom ånga.
Ösa
Att beneath stekningen hälla sky ovan animalisk föda, bevingat djur alternativt sjömat till för att ett fåtal enstaka god samt härlig stekyta.
Mat
- För andra betydelser, titta föda (olika betydelser).
Mat existerar ett substans såsom intages från organismer till för att erhålla inom sig näring samt syftar vanligen vid dem näringsmedel likt människor äter, kallad livsmedel.
föda existerar oftast från animaliskt alternativt vegetabiliskt ursprung, dock flera undantag finns.
Mat existerar ej bara fysiologiskt nödvändigt på grund av mänsklig överlevnad utan äger även flera viktiga sociala samt kulturella funktioner. föda omgärdas ofta från sociala, kulturella samt religiösa konventioner likt inom varierande grad reglerar vilket liksom äts, samt plats samt hur detta äts.
detta existerar vanligt för att konventionerna varierar inom olika delar från världen samt till olika samhällsklasser. ett sektion konventioner existerar direkt relaterade mot ämnen ifall hur man bör handskas tillsammans föda till för att undvika matförgiftning medan andra agerar statusmarkör till för att märka ett individs samhällsklass.
Produktion, leverans samt konsumtion äger sedan många utdragen period tillbaka varit kulturellt samt socialt viktigt, dock även ekonomiskt samt politiskt betydelsefullt.
inom modern period äger dessutom mer uppmärksamhet givits även åt dem miljöaspekter vilket existerar förknippade tillsammans föda samt mathantering[1] samt hur matvanor påverkar folkhälsan[2][3].
Livsmedel
[redigera | redigera wikitext]I flera länder finns lagstiftning likt både definierar vad vilket klassas likt att ge liv till människor samt vilt samt reglerar hanteringen från att ge liv.
inom EU:s förordning angående livsmedelshygien[4] definieras samtliga ämnen alternativt varor som existerar avsedda, alternativt rimligen är kapabel förväntas, för att förtäras från människor såsom livsmedel. Detta existerar oberoende från angående dem existerar bearbetade, delvis bearbetade, alternativt obearbetade. Livsmedel inbegriper drycker samt samtliga ämnen, inklusive en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, liksom medvetet tillförts livsmedlet beneath dess skildring, beredning alternativt behandling.
Detta betraktas ej likt livsmedel i enlighet med EU:s förordning:
- foder
- levande vilt, utom angående dem äger behandlats till för att släppas ut vid marknaden likt livsmedel
- växter före skörd
- läkemedel inom den fras likt avses inom rådets direktiv 65/65/EEG samt 92/73/EEG
- kosmetika inom den fras vilket avses inom rådets direktiv 76/768/EEG
- tobak samt tobaksprodukter inom den fras liksom avses inom rådets direktiv 89/622/EEG
- narkotika alternativt psykotropa ämnen inom den fras likt avses inom Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention ifrån 1961 samt inom Förenta nationernas överenskommelse ifrån 1971 angående psykotropiska ämnen
- restsubstanser samt främmande ämnen
Produktion
[redigera | redigera wikitext]Tidigt klarade sig människan genom för att jaga samt leta efter att ge liv inom naturen.
beneath senare stenålder domesticerades ett sektion vilt samt framför allt lärde sig människan för att bruka jorden samt vid sålunda vis producera föda utan för att behöva jaga alternativt leta efter föda. Trots för att inslag från jaktverksamhet samt letande kvar förekommer existerar jordbruk samt boskapsuppfödning dem dominerade framställningssätten från föda inom dem flesta samhällen.
Distribution
[redigera | redigera wikitext]Mat besitter tidigare framställts huvudsakligen på grund av plats konsumtion, ofta ursprunglig samt främst till detta egna hushållet, dock idag konsumeras detta mesta från maten långt försvunnen ifrån dem platser var den framställs. Detta äger ökat betydelsen från distributionsledet till föda.
detta existerar enstaka tillväxt liksom både bygger vid samt existerar enstaka sektion från internationell samt urbanisering.
Konsumtion
[redigera | redigera wikitext]Långt ifrån allt ätligt bedöms mot vardags likt föda, samt vad vilket räknas såsom föda varierar många mellan olika samhällen samt grupper inom period samt lokal. detta mänskliga intresset på grund av föda besitter gett upphov mot ett grundlig litteratur inom ämnet liksom mot enstaka mängd olika tekniker till beredning samt matlagning.
Hitta samtliga översättningar från maträtt inom Engelska såsom dish, course, mess samt flera andra.dem flesta länder, regioner alternativt folkgrupper besitter sina egna matlagningstraditioner samt kulinariska regler liksom mot modell italiensk alternativt indisk föda.
Hälsoaspekter
[redigera | redigera wikitext]Sammansättning samt storlek från kost existerar direkt relaterat mot hälsofrågor.
Mat existerar enstaka substans liksom intages från organismer på grund av för att ett fåtal inom sig näring samt syftar vanligen vid dem näringsmedel liksom människor äter, kallad livsmedel.Detta kommer mot formulering såväl inom rika länder tillsammans sålunda kallade välfärdssjukdomar likt inom fattiga länder var undernäring kunna artikel en ofta återkommande bekymmer. Hälsosamma matvanor existerar korrelerade minskad fara för:
- Cancer[5]
- Diabetes typ 2[6]
- Höga halter från blodfetter[7]
Matvetenskaper
[redigera | redigera wikitext]Mat behandlas ur vetenskaplig synvinkel från ett utdragen rad discipliner.
Inom näringslära, alternativt näringsfysiologi, forskar man kring matens inflytande vid människors välmående. Inom olika områden från miljövetenskapen, såsom ekotoxikologi samt miljökemi, letar man efter samband mellan föda samt miljö. Exempelvis undersöks resultat från jordbruks- samt fabriksutsläpp vid miljön, samt hur olika tillsatser, mot modell sötningsmedel samt smakförstärkare, påverkar miljön.
Även vetenskaper likt sociologi, antropologi samt etnologi intresserar sig inom upphöjd grad till hur föda produceras, distribueras samt konsumeras. Matlagning samt matkultur studeras även inom gastronomi.
Matpolitik
[redigera | redigera wikitext]Idag existerar produktionen från föda ekonomiskt många betydelsefullt tillsammans flera aktörer, ifrån enskilda småjordbrukare mot multinationella handels- samt matföretag.
En speciell sort från tillagad mat.Jordbruk, djurhållning, samt leverans samt konsumtion från föda besitter stora konsekvenser till natur samt miljö. föda samt matrelaterade ämnen existerar därför även viktiga politiskt inom flera länder samt även internationellt. Den globala obalans liksom råder då detta gäller resurser vid föda leder mot etiska problem att diskutera ifall rätt och jämlikhet samt lika rättigheter, samt existerar direkt relaterad mot internationella hjälpinsatser, således kallade matprogram, ofta inom regi från FN:s Världslivsmedelsprogram.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Kenneth F.
Kiple & Kriemhild Coneè Ornelas (red.) The Cambridge world history of food, New York: Cambridge University Press, 2000, ISBN 0-521-40216-6
- Alan Davidson, The Oxford companion to food, Oxford: Oxford University Press, 1999, ISBN 0-19-211579-0
- Lillemor Abrahamsson tillsammans flera. (red.) Näringslära till högskolan, Stockholm: Liber, 2006, ISBN 91-47-05239-2