Finka maträtt

PLOCKA plok3a2, förr äv. PLUCKA, v. -ade (Jes. 24: 13(Bib. 1541: affplockat, p. pf. n.) osv.) ((†) pr. sg. -er 2SthmTb. 4: 288(1573), L. Paulinus Gothus MonPac. 64(1628); ipf. -te Livin Kyrk. 5(1781); p. pf. plocken PolitVis. 347(1650: affplokna, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NING; -ARE, -ERSKA, titta avledn.

1) (vanl. tillsammans med fingrarna) fatta en l. flera jämförelsevis små objekt o. gm för att rycka l. nypa l. bräcka o. d. lösgöra o. avlägsna detta (dem) ifrån dess (deras) ställe (o. placera detta osv. ngnstädes); äv. allmännare: (med fingrarna) ta ngt jämförelsevis litet o. flytta detta ifrån dess område l.

placera detta ngnstädes; oftast tillsammans med inbegrepp från (mångfaldig) upprepning från handlingen; dels abs., dels tillsammans med obj. symboliskt detta l. dem objekt vilket fängslas o. flyttas l. samlas. Schroderus Dict. 246(c. 1635). — jfr HAND-PLOCKA,EFTER-PLOCKNINGo. NY-,O-PLOCKAD.

a) inom fråga angående avtagande l. insamlande från fruktbarhet l. små frukter från växter (från växt l.

buskar l. örter l. ifrån marken) l. avbrytande (o. insamlande) från blommor l. växtdel l. hopsamlande från ax l. kottar l. upptagande från rotfrukter l. rotfrukt o. d. Plocka ax, titta AX, sbst.1 1 b. Plocka fallfrukt. Plocka små frukter från växter på grund av grabb l. tillsammans bärplockningsmaskin. Hwar man måtte wel hålla tigh till ett geck, angående tu ginge til enstaka Törnebuska, samt wille okänt aff plocka wijnbär alternativt fijkon.

LPetri 2Post. 194 a(1555). Lyster tigh roser samt lilier plocke. Visb. 1: 73(1573). Fålch såm plochar bäär. EkenäsDomb. 1: 237(1658). Serenius EngÅkerm. 243(1727; abs.). Frukten bör ständigt .. plockas på grund av grabb samt icke skakas ned. Abelin bär 216(1902). Plocka kott. Geete o. Grinndal 76(1923). mögelväxt bör helst plockas inom vackert meteorologi. StKokb. 216(1940). — jfr AX-,BET-,BLOMSTER-,BÄR-,FRUKT-,HUMLE-,KOTT-,KÅD-,LINGON-,NÖT-,POTATIS-,SVAMP-PLOCKNINGm.

fl. — särsk.

α) inom ordspr. o. ordstäv. Medh män ähr icke godt at plocka kyrsebär, ty the kasta enom medh stielkarna. Balck Es. 70(1603); jfr: Ondt plåcka Kirssebär medh män. Grubb 629(1665). Ondt plåcka Ax effter ett sniken åkerman. Dens. 644. Dhen vilket wil plåcka roser måste lijda törnet. Törning 18(1677). Man skall taga tiden inom akt, sa’ fan, skördade nötter nära jultiden.

SvOrdspråksb. 62(1865).

β) mer l. mindre bildl. Helicons blommor, Plåckade ok Wid åtskillige Tillfällen utdelte af Lucidor den Olyklige. (1688; boktitel). Då detta .. gälde för att plocka segerns frukter. Rappe Nordarm. 141(1874). särsk. ifall (utförande av) vissa lekar o. d.; särsk. dels [jfr DaSt. 1908, s. 145 f.] inom uttr. plocka rosor, angående (utförande av) danslek varvid dem deltagande sjunga enstaka dansvisa o.

röra sig till musik inom fingerprydnad kring enstaka liksom befinner sig inuti ringen o. såsom skall välja ngn ur ringen för att röra sig till musik tillsammans, tills dansvisans inledande vers existerar slut, varefter den valde (valda) stannar inom ringen osv., dels inom uttr. plocka smultron beneath snön, nära pantlek ådömt straff bestående inom för att pantlösaren skall puss enstaka individ från motsatt kön beneath ett duk o.

d. en föreskrivet antal gånger. Plåcka Rosor. NJuhlVijs. 5(1772). Plocka smultron beneath Snön. SvForns. 3: 405(1842). Moberg Sedebetyg 309(1935).

b) inom fråga angående bort- l. avryckande från kalufs (jfr 4 a). Ondt existerar plocka håår aff löffuet (felaktigt på grund av loffue l. loffuen, dvs. handens insida). SvOrds. B 8 a(1604) [jfr fsv. onth existerar at plukka haar aff loffwa]. Nordforss(1805).

c) inom fråga ifall avryckande l.

borttagande från fjädrar ifrån bevingat djur (jfr e slutet, 4 b, c); äv. bildl., ss. beteckning till för att ngn tillskyndas skada l. negativt resultat (i fråga angående kraft l. anseende o. d.) l. för att ngt berövas sitt sken från riktighet l. avslöjas mot sin rätta innebörd o. d.; jfr FJÄDER inom 1 h α. Lÿke såsom man plocker fiedern vdaff enstaka gåss alternativt hane.

2SthmTb. 4: 288(1573). för att för tillfället .. hielpa .. (ryssen) vid benen igen, tillsammans med mindre hans fiädrar någott bliffue plockadhe, samt hans vilkor besvärade, .. ded synes .. artikel .. förvijteligtt. AOxenstierna 2: 246(1615). termen ”den förförda” skulle jag vilja plocka fjädrarna af. detta existerar vilket angående oss kvinnor icke skulle äga vilja samt förnuft samt själfansvarighet.

VBenedictsson(1888) hos Lundegård Benedictsson 420.

d) inom fråga angående avlägsnande l. insamlande l. placerande l. framtagande o. d. från andra (smärre) objekt (l. delar från föremål). Plocka (varp)trådarna inom läss, titta LÄSS.Hall KultInt. 139(i handl. fr. 1646). ett pijga, vilket plochade malmen utur mullen (efter branden). BtÅboH inom. 11 —12: 57(1682). Plocka smål af klädningen.

Sahlstedt(1773). Plocka ved vid elden. Andersson GrDr. 246(1885, 1910). Gottfrid .. samlade numeriskt värde kopp ur hörnskåpet. Hellström Storm 97(1935). — särsk.

α) inom ordspr. varenda plocka til byk, dock ingen til bak. (säges angående stora hushåll, der flera tära samt öda, dock erhålla draga något in, alternativt förtjena). Rhodin Ordspr. 3(1807).

β) (mera tillf.) inom fråga angående stöld; jfr 4 d.

At honn vthi 6 åhr hafwer altidh plåckat samt stulit ifrånn honom både Sölfuer Thenn samt textilier. SthmTb. 27/8 1600.

e) angående fågel: (med näbben) fatta o. rycka mot sig smärre föremål; särsk. inom fråga angående intagande från att födas (bestående från korn, maskar o. d.); äv. tr., tillsammans med obj. symboliskt detta likt gripes (o. ätes); äv. inom uttr. plocka vid ngt, tillsammans näbben picka vid ngt (o.

rycka mot sig delar därav), plocka efter ngt, tillsammans näbben söka efter ngt. (Sparven sade mot sin unge:) Plocka tigh til födho, små matkar aff gamble Trään. Balck Es. 101(1603). (Adam) Såg Dufwa, Höna, Höök, tilsamman vandra samt plocka. Spegel ÖPar. 59(1705). Lagerlöf Jerus. 1: 6(1901: efter). (Grönsiskorna) samlade vid dem små kottklasarna. Rosenius SvFågl. 2: 48(1921). — särsk. inom fråga angående avryckande l.

borttagande från fjädrar; äv. inom fråga ifall borttagande från ohyra o. orenlighet ifrån fjädrarna o. d.; jfr 4 c. Een stoor hoop Storkar .. hugge samt pluckade dunnen aff (storkhonan). Bullernæsius Lögn. 213(1619). (Duvan) pelar sig inom bröstet tillsammans sit lilla näf, plåckar äfven beneath vingen. SvMag. 1766, s. 489.Bremer Strid 143(1840).

f) inom utvidgad l. bildl. anv.

(jfr a β, c, g); särsk. dels inom fråga angående tillfångatagande l. bortrövande l. bortryckande (se BORTRYCKA inom 3) l. nedskjutande från ngn l. ngt (jfr 4 d γ), dels inom fråga angående samlande l. inhöstande l. hopletande från ngt (särsk. stycke på grund av stycke l. detta en efter detta andra l. ifrån olika håll). Then frome oärlige Biscop Braske, / han kunde wäl plocke vthi sijn taske. mörk Gensw.

H 2 b(1558). Dödhen sitter .. samt skådhar wårt dårachtiga wäsende, samt hwilken han aff oss .. vthur wår lustigha dantz .. inledningsvis plocka må. Rudberus MHansdr B 2 b(1624). dem lära giöra vid identisk sätt liksom räfven plåckar gåsungarne, den en efter den andra. 2RARP 14: 184(1743). Motiverna (i Fra Diavolo) synas skördade denna plats samt der: liksom oss skulle tro, ofta ifrån folkvisor. SvLittFT 1833, sp.

367. Plocka poäng. SvD(A) 1929, nr 103, s. 16 (i idrottsspråk).— särsk.

α) (†) kapa (se KAPA, v.1 1); jfr 4 d (γ). HSH 5: 172(1657).

β) idrott. uppfånga (slag o. d.). Hultgren, likt (vid boxningsmatchen) skördade någon som har blivit besegrad eller nedslagen vid armarna. SvD(B) 1929, nr 54, s. 16.

g) (ngt vard.) inom uttr. plocka korrekt vid l.

reda vid ngt, gm plockande försöka l. lyckas erhålla tag vid l. hitta ngt; särsk. bildl.; äv. (vard.) inom uttr. plocka reda vid ngn, bildl.: leta l. ta reda vid ngn. ett man såsom separerat ifrån samhället på grund av för att plocka korrekt vid sin personlig lilla individualitet. Engström Lif 1(1907). dem skördade reda vid Loffe .. samt satte in honom nära Tjabos blad (i orkestern). Asklund Fanfar 400(1934).

2) tillsammans med mer l.

mindre resultativt obj. (jfr 4, 6): åstadkomma l. samla gm för att plocka (i bet. 1); särsk. tillsammans med avs. vid blombukett. ett massiv Bröst-bouquett, såsom Sir James sjelf äger plåckat samt skänkt mig. Riccoboni Catesby 12(1761). Vår iver för att plocka buketter. Hallström Händ. 120(1927). — jfr NY-PLOCKAD.— särsk.

a) sjöt. tillsammans med avs. vid drev (se d. o.

8): repa upp gammalt tågvirke mot (drev), repa (drev). SkeppsgR 1543. Ramsten o. Stenfelt(1917). jfr DREV-PLOCKNING.

b) textil. inom p. pf. inom adjektivisk anv., dels ifall vävnad (t. ex. munkabälte): vävd således för att mönstertrådarna plockats in till grabb (motsatt: skyttlad), dels (i vissa trakter) angående band: tillvärkad gm språngning (varvid varptrådar plockas upp ovan ett pinne o. parvis hopsnos, växelvis mot motsats till vänster o.

mot vänster); jfr PINN-BAND.HemslöjdsutstSthm 1880, s. 29.TextBildv. 50(1925).

c) inom uttr. plocka ngt fullt (med l. från ngt), gm plockning (se PLOCKA, v. 1) beläggning ngt (med ngt). Carlén Rosen 536(1842: med). ett små påse, liksom han kunde plocka full från skalade djur. Lagerlöf Holg. 1: 131(1906). Hantlangarna plocka sina tegelbördor att vara berusad eller övermättad. Koch Arb. 34(1912).

3) [utvecklat ur 1 (d—f)] inom mer l.

mindre oeg. l. förbleknad anv., inom fråga ifall (smått l. planlöst) flyttande vid (innehållet i) ngt l. fingrande vid ngt o. d.; ofta utan speciell tanke vid för att ngt gripes o. förflyttas o. d., närmande sig l. övergående inom bet.: pyssla l. knåpa l. (små)syssla o. d.; äv.: utföra rörelser tillsammans med fingrarna vilket ifall man skördade (i bet. 1). ÖB 32(1712). detta existerar en elakt indikator, då den sjuke börjar plocka.

Dalin(1855). denne ägde gått samt plockat samt ställt därnere inom täppan. Siwertz unge. 146(1915). — särsk.

a) inom uttr. plocka inom l. bland ngt (jfr e); äv. inom uttr. plocka inom maten, (sitta o.) peta inom maten. Plocka inom maten. Nordforss(1805). Professorn .. gav honom efter många plockande inom sin .. börs enstaka tolvskilling. Siwertz JoDr. 17(1928). Hans grova sker darrade då dem skördade bland papperen.

Moberg Rosell 302(1932).

b) inom uttr. plocka vid ngt (l. ngn), särsk.: fingra l. nypa vid ngt (l. ngn), särsk. såsom angående man ville fatta o. avlägsna ngt smått; förr äv. inom uttr. plocka vid maten, (sitta o.) peta inom maten. Plåckar den siuka vid sängkläderna, tager efter intet? Darelli Sockenapot. 117(1760). Plocka .. vid maten. Nordforss(1805). Nämndes ifall hemlandet samt dem svenske då skördade ..

(Karl XII) vid rockknapparna samt teg. Heidenstam Karol. 2: 199(1898). Därmed existerar detta ej sagt, för att .. (engelsmannen) likt markattorna inom enstaka apbur skulle äga ständigt behov för att plocka vid sin nästa. Hellström RedKav. 58(1933).

c) inom uttr. plocka tillsammans ngt, särsk.: pyssla l. knåpa l. (små)syssla l. greja tillsammans med ngt. Knorring Cous. 1: 60(1834).

Då oss ej äga någon sann gård för att sköta, utan bara utbildningsinstitution plocka tillsammans med litet vinodling. Lagerlöf Jerus. 2: 124(1902). rastlös går jag fram samt åter genom rummen .., plockar tillsammans med pennor samt sidblad vid bordet. Rogberg fru 10(1928). (Han) äger .. sökt upp fartygets radiohytt samt börjat plocka tillsammans apparaten. SvFl. 1941, s. 47.

d) (numera föga br.) inom uttr.

plocka efter ngt, söka erhålla tag inom (o. avlägsna) ngt medelst rörelser vilket angående man skördade (i bet. 1); äv.: nappa efter ngt. The vilket liggia illa siuka .. samt plocka effter stickor, spilror samt smålor, medh them står många illa til. Sylvius Mornay 287(1674).

För fattiga studenter en ny-gammalt anvisning för att äga inom åtanke då skafferiet gapar tomt, nämligen maträtten finka s.

Plocka efter svärdet. Björkman(1889).

e) (†) tr., inom uttr. plocka (täcke) inom dun samt blommor, fingra l. nypa inom dunen o. inom mönstrets blommor inom (ett täcke) vilket angående man ville fatta o. avlägsna ngt smått?; jfr a, 4. denna (dvs. den sjuka) liksom prata önskar samt stint vid täcket ser, / detta hennes kalla grabb inom dun samt blommor plockar. Bellman Gell.

80(1793).

4) tillsammans obj. symboliskt detta l. den från vilket ställe ngt avlägsnas: gm för att plocka (i bet. 1) avlägsna objekt o. d. ifrån (ngt l. ngn); utom inom a—d företrädesvis inom uttr. plocka ngt tomt l. rent o. d., utföra ngt tomt l. rent osv. gm för att plocka försvunnen ngt likt finnes därpå l. däri; jfr 2, 5. (De såpade) stängerna (på vilkas höjder vinster befunno sig) plockades småningom toma.

Topelius 24: 164(1857). (Fisken) plockas .. ren ifrån ben. VeckoJ 1953, nr 2, s. 6.jfr: Plocka rent. Serenius(1741). — jfr HAND-,REN-PLOCKA.— särsk.

a) bort- l. avrycka kalufs ifrån (kroppsdel l. skinn o. d.); särsk. dels (i fackspr.) inom fråga angående bortplockande från stickelhår ifrån skinn, dels tillsammans med avs. vid ögonbryn: utföra jämn (o. smal) gm bortplockande från hårstrån (med pincett), noppa; äv.

inom p. pf. tillsammans mer l. mindre adjektivisk bet. Cavallin 2: 1222(1871). enstaka nyinflyttad små fru tillsammans samlade ögonbryn. Boye Ast. 37(1931). (Nutria-)skinnet plockas .. liksom utter samt bäver. Malming Nutria 3(1931). — jfr NY-,O-PLOCKAD.

b) tillsammans med avs. vid (kroppsdel hos) bevingat djur (jfr c): avrycka l. borttaga fjädrar(na) från; stundom äv. inom uttr. plocka (fågel osv.) vid (fjädrar o.

d.); inom p. pf. tillsammans med adjektivisk bet. äv. inom utvidgad anv., inom liknande uttr. vilket inom plockat skick o. d. Een plåckat Gåås. BOlavi 124 b(1578). enstaka pÿga liksom äger hullpet plåcka fougell samt Hönss. HovförtärSthm 1686, s. 305. Iu äldre fogeln existerar, iu werre existerar denne mot at plocka. Hiärne 2Hdskr. 194(c. 1715); jfr β. Tegnér SvBild.

301(1896: på). Matnyttigt fågelvilt .. inom plockat skick. SFS 1938, s. 551.— jfr NY-,O-PLOCKAD.— särsk. inom vissa bildl. uttr.

α) (numera föga br.) äga enstaka fågel för att plocka tillsammans ngn, äga ett fågel oplockad tillsammans med ngn; förr äv. dels hava enstaka höna plocka, äga ett ouppgjord tvist, dels plocka enstaka fågel tillsammans ngn o. d., titta fågel 1 b α.

denne samt jørien ägde en høno plocka. OPetri Tb. 149(1526). äga enstaka fågel för att plocka tillsammans med ngn. Björkman(1889).

β) (numera bl. tillf.) inom uttr. likt beteckna för att ngn pungslås l. plundras l. utblottas o. d.; jfr d α. (En advokat skriver mot enstaka annan:) Iagh sänder tigh een feet Gåås (dvs. ett rik klient) .. see til at tu .. plockar hon.

Schroderus Waldt 51(1616). Lika godt; fågeln existerar icke plockad ännu (dvs. än existerar jag icke pank l. utblottad). Topelius Vint. inom. 2: 363(1860, 1880).

c) angående fågel: (med näbben) avrycka l. borttaga fjädrar ifrån (fågel l. kroppsdel hos fågel); äv.: (med näbben) borttaga ohyra o. orenlighet ifrån (fjädrar l. kroppsdel o. d.). Meyerus Alm. 1673, s. 14. enstaka Örn .. plåckade den stolta Höken, således at Duhn samt Fiädrar flögo kring Luften.

Mörk Ad. 1: 83(1743). enstaka svan, / då högbugtad bringa beställsamt denne plockar. Ling As. 24(1833). Hagberg Shaksp. 1: 179(1847; inom bild). — särsk. refl.; äv. bildl.; jfr NOPPA, v.2 1 a,NOPPRA, v. 1 a.Foglarna plocka sig. Lind(1749). strindberg Kamm. 4: 74(1907; bildl.).

d) bildl. (särsk. inom bildl. anv. från b), tillsammans avs. vid individ (jfr c slutet) l. nation l. text o. d.; särsk. till för att beteckna för att ngn l.

ngt berövas ngt o. d.; äv. inom p. pf. tillsammans mer l. mindre adjektivisk bet. The näst grensande Konungar, hwilka dagheligen dagz plocka samt afhända thenna swaga samt vthmartlade kroppen (dvs. Tyskland) thet mästa the förmå. Schroderus Sleid. 198(1610); jfr α. Man må ej låta märka för att Svebilius (dvs. Svebilius’ katekes) skall plåckas, utan erhålla några fjädrar der denne existerar skallot.

Ödmann SkrBr. 2: 273(1807). Ljungquist Revolt 126(1951; inom p. pf.). — särsk.

α) (vanl. vid ohederligt l.

Finka = Stek fläsk, lägg inom bitar från ”kakun” (ett tuffare samt grövre ljusugnsbröd,) inom flottet såsom får mjukna samt äts tillsammans tillsammans fläsket.

bedrägligt sätt) avhända (ngn) pängar l. ägodelar o. d.; pungslå l. plundra l. skinna (ngn); stundom äv. tillsammans sakligt obj.: plundra, brandskatta; äv. abs.; ofta inom uttr. plocka ngn vid ngt, stundom: lura ngn vid ngt. BtFinlH 3: 186(1545). Ästu Rijk således plockar man tigh. Schroderus Hoflefw. 161(1629). Främmande Lärde, hwilka .. äga sökt at plåcka .. (drottning Kristinas) Archivum, Bibliothek ok Cassa.

Columbus Ordesk. 8(1678). Parasiter samt hetärer plocka honom vid hans penningar. Schück SvLitH 621(1890). Malmberg Höstd. 148(1907; abs.). GHT 1945, nr 252, s. 4.

β) (numera bl. mera tillf.) (hänsynslöst l. orättmätigt) tillägna sig idéer l. data ur (ngt) l. ifrån (ngn), brandskatta (ngn l. ngt). Catalogum Omnium Manuscriptorum, vilket jagh sedan tämmelig äger plåckat.

Schück VittA 2: 394(i handl. fr. 1691). Holberg .. knep hvad denne kunde ifrån Molière; idag plockar någon ytterligare den hederlige Holberg. Sturzen-Becker 2: 40(1861).

γ) (utom inom vissa trakter, vard., numera bl. tillf.) vandra hårt l. illa åt (ngn l. ngt), fara illa tillsammans med (ngn l. ngt); ansätta l. klämma åt (ngn); klå l. klå upp (ngn); äv. (med avs. vid trupp o.

d.): decimera; äv.: tillintetgöra l. ta existensen från (ngn), utföra kål vid (ngn); jfr 1 f. Christer Munck samt således Tilderson, / .. The kunne the Norske full wel plocke, / The moste vnder them både lwte oc bocke. mörk Gensw. F 2 b(1558); möjl. mot α. Brasck TyKr. F 4 a(1649). 10:de (juli) .. kom en ryskt partie, samt tog försvunnen samtliga wåra vid andra sijdan, samt blefwo wij för tillfället sålunda plåckade för att wij intet wåhre flera igiän.

KKD 5: 37(1709); jfr 1 f. ”Clarister!” sade han, inom detta denne svängde ett massiv nyligen tillverkad enpåk öfver sitt hufvud, ”i solens tid lärcentrum oss plocka Jakobisterne”. Blanche Tafl. 51(1845). Då .. (gumman) kom bostad, fanns gården full från smådjävlar, likt därför då ägde plockat hon. FoF 1915, s. 120.särsk. (†) inom uttr. plocka ngns rygghud, klå (upp) ngn.

Rondeletius 81(1614).

δ) [jfr motsv. anv. inom d.] (†) rycka l. slita (ngn) inom håret l. rycka från håret vid (ngn); äv. inom uttr. plocka ngn inom skägget, rycka ngn inom skägget. Jagh skall tigh sålunda knostra samt plocka / Emedhan (dvs. sålunda länge) tu haffwer enstaka hårlocka. Rondeletius 52(1614). Plocka ngn inom skägget. Björkman(1889).

5) [specialanv.

från 1 o. 4] gm för att plocka (i bet. 1) rensa (ngt); dels tillsammans med obj. symboliskt ogräs o. d.: rensa försvunnen gm plockning, dels tillsammans obj. symboliskt (bom)ull l. vissa vegetabilier l. frukter, inom sht förr äv. trädgård o. d.: rensa gm för att plocka försvunnen orenlighet l. inkompetenta delar l. partier resp. ogräs o. d.; äv. inom p. pf. tillsammans mer l. mindre adjektivisk bet.; äv.

bildl. Plåckad bomvll. Aken Reseap. 299(1746). Pigorna samt Maja plåckade ogräs. Sjögren Journ. 30/5 1787. 2SAH 12: 417(1827; bildl.). Plocka trädgårdssängar. Meurman(1847). Plocka ull. Wetterbergh Altart. 5(1848). samlade, tvättade samt åter väl torkade korinter. AHB 92: 70(1876). Plocka spenat. Östergren(1935). jfr (†): (Man) skal .. taga Rijsgryn, plåcka samt twetta dhen wäl vth, låtandes dhem torkas på grund av Elden.

Salé 9(1664); möjl. särsk. förb. — jfr HAND-PLOCKAsamt REN-PLOCKAD o. REN-PLOCKNING. — särsk.

a) (numera knappast br.) inom uttr. plocka (fisk) (i)från (skinnet), rensa (fisk) ifrån (skinn). Warg 308(1755). Zetterstrand Kokb. 160(1863).

b) (numera bl. tillf.) tillsammans med avs. vid säd l. frö: rensa gm för att avskilja sämre l. främmande beståndsdelar gm urplockning.

VetAH 1749, s. 55. Blott enstaka obetydlig sektion af detta siktade (frö-)profvet underkastas plockning. Lyttkens Frök. 7(1879).

c) [jfr motsv. anv. från t. klauben, eng. pick] bärgv. tillsammans avs. vid malm: skräda gm urplockning från dem dugliga (l.

Hårt, tjockt tunnbrödsliknande bakverk likt äts inom maträtter liksom finka/fenka.

bättre) styckena ur detta mera småstyckiga ämne såsom återstår efter skrädningen från dem större styckena. Holmkvist BergslGruvspr. 54(cit. fr. 1852). JernkA 1884, s. 80.jfr NoraskogArk. 4: 72(1675: malmplockning).

6) sönderdela (ngt) gm för att borttaga l. lossa detta en (lilla) stycket efter detta andra, sönderplocka; inom sht dels inom uttr. plocka ngt inom små bitar l. stycken o. d., dels tillsammans med objektiv predikatsfyllnad (l.

inom resehandling. tillsammans med subjektiv predikatsfyllnad) symboliskt resultatet; ngn gg äv. tillsammans med avs. vid individ. Warg 272(1755). Den kokta fisken plockas härlig såsom risgryn. HemKokb. 178(1903). enstaka torped, vilken från .. torpedhantverkarna plockats inom .. små bitar.

På anförande ifall tomtegröt sålunda kom jag för att minnas enstaka god efterrätt, vilket mor brukade utföra tillsammans överbliven gröt.

VFl. 1933, s. 27.(†) Den likt Julenatt inom kyrkan går till tidigt, / äger blifvit mördad inledningsvis, sen plåckad små liksom kål. Livin Kyrk. 99(1781).

Särsk. förb. (i allm. mot 1): PLOCKA AV10 4, äv. UTAV04. jfr avplocka. särsk.

1) avlägsna (ngt) gm för att plocka; äv. abs. IndSvec.(1641). Dher man altijdh plåckar aff, samt intet lägges til, Dhet blijr ett gång alt. Grubb 81(1665). Lucidor (SVS) 1: 438(1674; bildl.).

Plocka af smol af klädningen. Möller(1790). denna skördade ej från dem (dvs. blommorna) .. likt andra unge. Oterdahl Skram 264(1919).

2) avlägsna objekt o. d. ifrån (ngt l. ngn) gm för att plocka; jfr plocka, v. 4. detta man altid plåckar utaf, samt intet lägger til, blir enstaka gång alt. Rhodin Ordspr. 43(1807). dem plocka af bordet tillsammans. Edgren Lyck. 41(1887). särsk.

a) inom uttr.

plocka från ngn (l. ngt) ngt, beröva ngn (l. ngt) ngt gm för att plocka ngn (l. ngt) l. gm för att plundra l. lura ngn; jfr plocka, v. 1 c, d, 4 b—d. Konung Olåf lät taga fatt ett Hök .. samt lät plåcka af honom varenda fiädrarna. Peringskiöld Hkr. 1: 281(1697). Gubben (visste) mer än väl för att .. beneath ruset plocka af honom hvarenda slant. Wallbeck-Hallgren VandrEl. 118(1910).

b) refl., inom uttr.

plocka från sig ngt, gm för att plocka ta från sig ngt l. ta försvunnen ngt ifrån sig l. befria sig ifrån ngt; äv. (vard.) allmännare, tillsammans med avs. vid klädesplagg l. skodon o. d.: ta från sig (särsk. detta en efter detta andra); jfr plocka, v. 1 d, e, 4, 4 c. 3SAH LVII. 2: 138(i handl. fr. 1778). detta fina dun fogeln sjelf plockar af sig. Berlin Lrb. 41(1880). Plocka af sig skorna.

Hedenstierna Fideik. 203(1895). —

PLOCKA BORT10 4. avlägsna l. ta försvunnen (ngt) gm för att plocka (det en efter detta andra). Tessin Bref 1: 86(1751). ifall jag skulle vandra inom er trägård, samt plocka försvunnen den bästa frugten till er. Envallsson Friarne 7(1795). jfr bortplocka. särsk. oeg. l. bildl. (stundom äv. tillsammans med sakligt subj.): avlägsna l. föra försvunnen l.

bortröva (ngn l. ngt) o. d.; särsk.: skjuta ned (ngn l. ngt); jfr plocka, v. 1 f.Rålamb utflykt 53(1658, 1679). (Fiendens) partier .. (ha) på denna plats samt var plåkat försvunnen några erhålla af wårt .. manskap. KKD 6: 112(1708). Jag lyckades plocka försvunnen fem ripor af denna kull. Hemberg ObanStig. 186(1896). för att .. (isen) förmår rycka tillsammans sig samt plocka försvunnen stenar ur ett förklyftad berggrund.

2NF 35: 1302(1923). —

PLOCKA FRAM10 4. ta fram (ngt) gm för att plocka; särsk. inom fråga ifall framtagande från objekt o. d. detta en efter detta andra l. bit på grund av bit o. d.; äv. (vard.) tillsammans avs. vid en enstaka föremål: (leta riktig vid o.) ta fram; jfr plocka, v. 1 d.Weste(1807). Vänta, jag bör plocka fram enstaka hacka. Blanche Våln. 146(1847). Benedictsson Ber. 197(1888; abs.).

Kannor samt tallrik plockades fram. Heidenstam Svensk. 1: 157(1908). jfr framplocka. särsk. (ngt vard.) oeg. l. mer l. mindre bildl. (ofta tillsammans med avs. vid ngt abstr.). (Konstitutionsutskottet) skördade fram anmärkningar hvar detta kunde. Svedelius StatsrAnsv. 366(1856). SvD(B) 1943, nr 109, s. 10.särsk.: därför småningom åstadkomma l. ett fåtal fram (ngt) gm mödosamt l. ihärdigt (knåp)arbete (i sht gm avlägsnande från små objekt l.

delar från ngt). Grimberg SvH 617(1909). detta nya högt lyftade huvudet, liksom .. (skulptören) tillsammans därför mycken vånda plockat fram ur leran. Siwertz nedsänkt. 84(1932). —

PLOCKA ifrån, titta plocka ifrån. —

PLOCKA FÖR10 4. (ngt vard.) lägga till (ngn ngt) gm för att ta l. servera detta en efter detta andra; äv. tillsammans med enbart personobj.; äv.

refl., inom uttr. plocka till sig; jfr plocka, v. 1 d.Lundell(1893). för att doktorn skördade till hon varenda tänkbara godsaker. Alving AurorBröll. 180(1906). Heidenstam Svensk. 2: 210(1910; refl., oeg.). —

PLOCKA HOP, titta plocka ihop. —

PLOCKA I10 4. särsk.

a) plocka o. lägga inom (ngt ngnstädes); äv.: plocka o. lägga (ngt) inom (ngt). Allt godt, likt min ömma moder skördade inom mitt matknyte.

Bondeson Chronsch. 1: 45(1897). jfr iplocka.

b) refl., inom uttr. plocka inom sig, inom fråga angående intagande från föda; dels angående fågel: plocka (ngt) tillsammans med näbben o. förtära (det), dels (ngt vard.) ifall person: förtära (ngt), inom sht gm för att ta detta en (lilla) stycket osv. efter detta andra; äv. abs.; jfr plocka, v. 1 d, e. Lind(1738; ifall person).

Fåglarna .. samlade inom sig larver. Lagerlöf Holg. 1: 128(1906). —

PLOCKA IFRÅN10 04, äv. FRÅN4. jfr frånplocka.

a) ta ifrån (ngn ngt) gm för att plocka (det en efter detta andra); äv. oeg. l. bildl.; förr äv. inom uttr. plocka ngt ngn ifrån. Skal alt sålunda grant plockas oss ifrån .. därför (osv.). OxBr. 12: 162(1613). Man .. (sökte) plocka ifrån honom hans små förmåner. strindberg Fagerv.

124(1902).

b) (gm för att plocka detta en stycket efter detta andra) avskilja l. avlägsna (ngt) ifrån ngt (o. lägga detta åt sidan l. undan). Sedan man .. slutat elda .., plockades björktundern ifrån samt lades inom den varma askan. Fatab. 1913, s. 230.—

PLOCKA IGENOM10 040 l. 032. vandra igenom (ett flertal saker l. ngt såsom utgöres från flera enheter l. beståndsdelar o. d.) gm för att plocka l.

ta den en efter den andra från sakerna osv. Fru Inga samlade igenom innehållet (i plånboken). geolog vision. 141(1904). —

PLOCKA IHOP10 04, äv. HOP4, äv. (ngt ålderdomligt) TILLHOPA040, äv. 032. mot 1, 2: samla (skilda saker l. ngt likt består från flera enheter l. beståndsdelar o. d.) gm för att plocka; äv.: åstadkomma l. åvägabringa l. sätta ihop (ngt) gm för att samla olika domstol l.

delar osv. (från skilda håll); äv. oeg. l. bildl. Månsson Åderlåt. 124(1642). At plocka ihop utspridda anmärkningar inom Kyrko- samt Lärdoms-Historien. SvMerc. 1764, s. 64.Strindberg Hafsb. 163(1890; abs.). Penseln får ni plocka hop, strå efter strå. Topelius 23: 356(1891). denne plockar ihop sagan från små bitar. Johnson på denna plats 67(1935). jfr hopplocka. särsk. (vard.) inom uttr.

plocka ihop (till) ngt, skaffa sig pängar mot ngt gm för att plocka små frukter från växter (l. mögelväxt o. d.) o. sälja detta samlade. TurÅ 1917, s. 242.—

PLOCKA IN10 4. plocka o. införa l. inlägga l. insätta (ngt vid enstaka plats); äv.: åstadkomma (ngt) gm dylikt plockande o. införande; jfr plocka, v. 2 b.Lundgren Res. 70(1839). (Hon) samlade in dem olika tingen inom hål samt skrefvor (i grottan).

Janson Par. 173(1900). Västerb. 1931, s. 68 (abs.).Mönstret (på munkabälte) förmå ant(ingen) skyttlas in .. el. plockas in. SvUppslB 19: 300(1934). jfr inplocka. särsk. (ngt vard.) oeg. l. bildl.; särsk.: (en efter en) stuva in (några ngnstädes). då .. (barnen) plockas in samt utur vagnen. Wedberg 1HD 368(i handl. fr. 1805). på grund av Cecilia duger idag detta äktenskap, ni velat plocka in hon inom, platt ej.

Geijerstam KBrandt 174(1904). särsk.

a) sjöt. ta in (segel). GHT 1896, nr 269 A, s. 2.

b) refl.

α) inom uttr. plocka in sig, äv. plocka sig in, (en efter en) stuva in sig (ngnstädes); äv. (tillf.) tillsammans saksubj. (om dammpartiklar o. d.): (så småningom) tränga in o. lägga sig (ngnstädes). Lieberath Knekt. 135(1914; ifall damm). Då en glatt sällskap vid 9 personer ägde plockat sig in inom rummet till fyra.

TurÅ 1915, s. 106.

β) inom uttr. plocka sig in inom ngt, tränga in (i ngt) gm för att plocka försvunnen partiklar o. d. TT 1895, K. s. 6.—

PLOCKA ISÄR10 04, ngn gg äv. SÄR4. mot 1, 6: ta isär (ngt) gm för att plocka försvunnen detta en (lilla) stycket efter detta andra; komma (föremål o. d.) för att skilja sig ifrån varandra gm för att plocka försvunnen detta en efter detta andra; plocka sönder (ngt).

Stenarne (i muren) kunde plockas isär tillsammans blotta händerna. TT 1885, s. 24. Plocka isär (sallads)-huvudet. StKokb. 174(1940). särsk. oeg. l. bildl. Hvar emotion, hel samt varm samt skär, / oss tumma vid, oss plocka sär. Hansson Nott. 68(1885). —

PLOCKA MED10 4. (ngt vard.)

a) (mera tillf.) ta tillsammans (ngt) gm för att plocka; äv. oeg. l. bildl. (äv. tillsammans med sakligt subj.). Backen (på fartyget) doppar sig samt då den reser sig, plockar den tillsammans tontals tillsammans med dricksvatten, såsom sprider sig öfver däckslasten.

Stenfelt Skepp. 105(1903).

b) refl., inom uttr. plocka tillsammans med sig ngt, (plocka o.) ta tillsammans med sig ngt. Wetterbergh Penning. 550(1847). Heidenstam Svensk. 2: 128(1910; oeg.). —

PLOCKA NED10 4 l. NER4. jfr nedplocka.

1) ta ned (ngt) gm för att plocka; ta ned (föremål o. d.) detta en efter detta andra l. bit på grund av bit o. d.; äv. (vard.) tillsammans avs.

vid en enstaka föremål: (gripa tag inom o.) flytta ned l. undan; äv. oeg. l. bildl., särsk.: skjuta ned (ngn l. ngt); jfr nedplocka 1. Gosselman SNAmer. 2: 30(1833; abs.). tillsammans med sina bägge revolvrar skördade (han) ned en dussin ”bruna satar” (dvs. asiater) ur riggen. Janson Gast. 90(1902). Talgdankarna plockades ned ur (ljus-)kronorna samt utbyttes mot vaxljus. Heidenstam Svensk. 2: 170(1910).

Den anskrämliga gubben (dvs. fotografin) besitter denna plockat ner. Fogelström Vakna 49(1949).

2) plocka o. lägga ned (ngt ngnstädes); lägga ned (föremål o. d. ngnstädes) en efter en l. således småningom o. d.; jfr nedplocka 2. Grafström Kond. 111(1892). Plocka ner några mackor .. inom ryggsäcken. SocDem. 1938, nr 95, s. 12.—

PLOCKA OM10 4. mot 1, 4; särsk. mot 1: lägga l.

placera (ngt) vid annat sätt gm för att plocka; (på nytt) flytta (föremål o. d.) detta en efter detta andra l. bit till bit o. d.; gm för att plocka ändra beståndsdelarnas läge hos (ngt), särsk. därför för att detta översta kommer underst o. d. Beskow Greta 77(1901; abs.). HemKokb. 379(1903). —

PLOCKA OPP, titta plocka upp. —

PLOCKA PÅ10 4.

1) (plocka o.) lägga l.

sätta vid (ngt ngnstädes); äv. inom uttr. plocka vid ngt (l. ngn) ngt, således småningom l. bit till bit o. d. placera ngt vid ngt l. förse ngt tillsammans ngt (resp. ge ngn l. förse ngn tillsammans med ngt för att stoppa vid sig l. ta tillsammans med sig o. d.). SKN 1843, s. 170 (i bild).Högberg Vred. 3: 411(1906). för att .. båten började .. förses tillsammans proviant, plockas vid analys af allehanda stöt.

VFl. 1906, s. 10.Fogelström Vakna 25(1949; bildl.). särsk. refl., inom uttr. plocka vid sig ngt, sätta (l. stoppa) vid sig ngt (särsk. gm för att ta vid sig detta en efter detta andra från flera klädesplagg l. prydnader o. d.). Engström 1Bok 7(1905). nära festliga tillfällen plocka .. (indianerna) vid sig samtliga sina grannlåter. Hedin Pol 2: 426(1911).

2) (mera tillf.) (ivrigt l. utan för att låta sig hindras) gå vidare för att plocka, plocka vidare.

Dahlbäck Åb. 69(1914). —

PLOCKA SAMMAN10 32 l. 40 l. TILLSAMMAN(S)040, äv. 032. mot 1, 2: plocka ihop. SpråckOrdb. Z 1 a(1703). Schück VittA 4: 335(i handl. fr. 1739; bildl.). jfr sammanplocka. —

PLOCKA SÄR, titta plocka isär. —

PLOCKA SÖNDER10 40. mot 6: ta sönder l. sönderdela (ngt) gm för att plocka försvunnen detta en (lilla) stycket efter detta andra, sönderplocka; ngn gg (vard.) äv.

tillsammans med avs. vid individ. Juslenius 242(1745). Et stycke .. ister plåckas sönder. Warg 163(1755). Fram tillsammans den stulna bröstnålen, alternativt plockar jag sönder dej bit på grund av bit! Blanche Våln. 138(1847). jfr sönderplocka. särsk. oeg. l. bildl. Man plåckade sönder den (dvs. regeringsformen) bit på grund av bit. HT 1918, s. 185(1809). —

PLOCKA TILL10 4. plocka o. ge l. sticka åt (ngn ngt); vanl.

refl., inom uttr. plocka mot sig ngt, (plocka o.) ta ngt mot sig, plocka åt sig ngt. Kellgren (SVS) 2: 86(1780; refl.). VLitt. 2: 134(1902; bildl.). —

PLOCKA TILLBAKA10 040, äv. 032. (mera tillf.) (gm för att plocka) lägga åter (ngt), särsk. detta en efter detta andra l. bit till bit o. d. Heidenstam Svensk. 2: 120(1910; bildl.). —

PLOCKA TILLHOPA, titta plocka ihop. —

PLOCKA TILLSAMMAN(S), titta plocka samman.

—

PLOCKA UNDAN10 32, äv. 40. avlägsna (ngt) l. ta undan (ngt) gm för att plocka; (plocka o.) lägga l. ta undan (ngt); jfr plocka försvunnen. Nordforss(1805). Jonas ..

Finka pinnar existerar ju gott dock hembakade existerar ju helt fantastiska!

samlade undan några blad. Siwertz JoDr. 402(1928).

särsk. oeg. l. bildl.; jfr plocka bortslutet. Pesten .. skördade undan några person som arbetar nära slottsbyggnaden. strindberg SvÖ 2: 123(1883). —

PLOCKA UPP10 4, äv. OPP4. jfr upplocka.

1) mot 1: ta l. samla upp (ngt) gm för att plocka; (plocka o.) lägga l. sätta upp (ngt); ta upp (ngt), särsk. detta en efter detta andra l. bit till bit o. d.; särsk. tillsammans avs.

vid rotfrukt o. d.: ta upp ur jorden. VarRerV 41(1538). denne plockar up bitarna af detta sönderrifna brefvet. Rutström Schiller Röfvarb. 8(1799). STopelius(1830) hos Vasenius Top. 1: 343 (abs.). detta gjutna plockas upp vid hårsikt för att uttorkning. Grafström Kond. 82(1892). Bonden samt hans drängar skördade upp rotfrukt. Lagerlöf Holg. 2: 437(1907). särsk. (ngt vard.) oeg. l. bildl.; ngn gg (skämts.) äv. refl., inom uttr.

plocka upp sig, sålunda småningom kravla l. sätta sig upp (på ngt). Lundgren MålAnt. 3: 69(1873). oss bemödade oss .. för att plocka upp sålunda många såsom möjligt af detta nya språket. Kongo 1: 71(1887). Då mina lekkamrater plockat upp sig efter sammanstötningen (med kälkarna). Åter en rop 51(1913). särsk. idrott. uppfånga (skott inom bollspel l. stöt inom boxning o. d.); jfr plocka, v. 1 f β. IdrBl. 1924, nr 70, s.

1.SvD(B) 1929, nr 54, s. 16.

2) (mera tillf.) mot 1, 6: plocka isär o. åtgärda l. reda upp (ngt tilltrasslat). ifall morgnarne .. (voro hästarnas manar o. svansar) fullflätade af marelockar, .. (o.) jag ägde en evinnerligt besvär för att plocka upp dem. Wigström Folkd. 1: 154(1880).

3) [jfr motsv. anv. från sv. dial. plocka upp, d. plukke op] (†) mot (1 o.) 6: sönderdela (ngt) gm för att borttaga l.

lossa detta en (lilla) stycket efter detta andra; skära l. hacka (ngt) inom småbitar o. d. All Fricasee måste således begynnas, anten man plåckar opp detta liksom förr steekt existerar, alternativt rådt. Rålamb 14: 82(1690). Heinrich(1828). —

PLOCKA UR10 4, förr äv. UTUR. jfr urplocka.

1) (gm för att plocka) ta ur (ngt), särsk. detta en efter detta andra l. bit till bit o.

d. Skär köttet ifrån benen (på gäddan), plåcka grant små benen vr. Broocman Hush. 6: 20(1736). TurÅ 1897, s. 132 (oeg.).

2) tillsammans avs. vid bärutrustning l. kärl l. förvaringsrum o. d.: plocka ut innehållet (l. delar från innehållet) ur (ngt); äv. inom uttr. plocka ur ngt l. ngn ngt, äv. oeg. l. bildl., särsk. (i uttr. plocka ur ngn ngt): förmå l. erhålla ngn för att yttra l. rensa ngt; jfr plocka, v. 4. Thomander 3: 456(1826).

idag bör jag äga byrån. .. Plocka ur’n för tillfället. Lindwall jaktverksamhet 13(1916). Några mening lyckas detta oss mot slut för att plocka ur honom. NDA(A) 1929, nr 87, s. 19.—

PLOCKA UT10 4.

1) ta ut l. utvälja l. avlägsna (ngt) gm för att plocka; (plocka o.) lägga l. sätta ut (ngt); särsk. inom fråga ifall uttagande (o. utläggande osv.) från objekt o. d. detta en efter detta andra l.

bit till bit o. d.; äv. (vard.) tillsammans avs. vid en enstaka föremål: (leta korrekt vid o.) ta ut; äv. abs. Rålamb 14: 60(1690). Den gamle öppnade pulpeten samt började plocka ut sina skatter. Benedictsson Peng. 12(1885). då Roth öppnade (laddörren) samt skördade ut sin säck. Eklundh människor 98(1918). jfr utplocka. särsk. (ngt vard.) oeg. l. mer l. mindre bildl. (stundom äv. tillsammans med avs. vid person).

JMessenius(1629) inom HB 1: 174. Ballhorn .. samlade ut otryckta bitar ur klassiska författare, (o.) utgaf dessa. strindberg NRik. 67(1882). (Jungfrun) skördade ständigt ut sin lilla ersättning långt inom förskott. Söderberg Främl. 28(1903). Massan .. trängde vid, tydligen inom intention för att slå in portarna mot fabriken samt plocka ut den skyldige. Hellström Malmros 56(1931).

2) (mera tillf.) släta l.

veckla ut (invikt mindre sektion från spets l. broderi o. d.) gm för att fatta o. sträcka ut (den); vanl. inom fråga angående utslätande från ojämnheter den en efter den andra. (Hon lade) jämn samt omsorgsfullt .. ihop hvarje plagg, samlade ut den minsta udd vid broderier samt vid spetsar. AHB 34: 32(1869). —

PLOCKA UTUR, titta plocka ur. —

PLOCKA ÅT10 4. plocka mot (ngn ngt); vanl.

refl., inom uttr. plocka åt sig ngt, (plocka o.) ta ngt mot sig, äv.: bemäktiga sig l. lägga beslag vid ngt. Nordberg C12 1: 904(1740). Sitta .. stilla samt .. plocka åt sig sockersöta smultron. Lundgren MålAnt. 3: 219(1873). Siwertz Sel. 1: 19(1920; oeg.). —

PLOCKA ÖVER10 40. (mera tillf.) (gm för att plocka) flytta l. föra ovan (ngt mot enstaka plats); särsk. inom fråga ifall överflyttande l.

överföring från objekt o. d. detta en efter detta andra l. bit till bit o. d. SvD(A) 1910, nr 194, s. 9.

Ssgr (i allm. mot 1. Anm. Vissa från nedan upptagna ssgr behärska äv. saknas ss. sammansatta tillsammans plock): A: (1—6) PLOCK-ARBETE~020. särsk. mot 1 f, 3: sysselsättning tillsammans med olikartade (små)-saker l. tillsammans än detta en, än detta andra; temporärt arbete; äv.: knåparbete; jfr plock 1slutet, 2.

DA 1768, nr 57, s. 1 (om knåparbete).Koch Arb. 120(1912). —

-BAND.

1) (i vissa trakter) textil. mot 1 d, 2 b: plockat (se plocka, v. 2 b) grupp, pinnband. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 236.SvSlöjdFT 1926, s. 27.

2) (i fackspr.) mot 5, 5 c: transportband varpå frakt (särsk. malm) sorteras gm urplockning; jfr -bord. 2UB 5: 201(1902; inom fråga ifall sortering från malm).

HbSkogstekn. 559(1922). —

(1, 4) -BEN. (†) inom pl.: ben tillsammans med kvarsittande animalisk föda såsom kunna avplockas. NVexjöBl. 1852, nr 27, s. 4. —

-BIT. (numera bl. tillf.) särsk.: bit vilket plockats ur ngt större; särsk. bildl., angående stycke ur manuskript l. angående extrakt ur text o. d.; ofta inom pl.; jfr plock 3. Fries BotUtfl. 1: 301(1840, 1843; inom pl.).

Jag måste väl då uppvakta tillsammans med någon plockbit ur mina gamla sidblad. Atterbom(1854) inom 3SAH XXXVIII. 2: 221. —

(1 f) -BLÄDNING. skogsv. = -huggning. 2NF 25: 1058(1917). —

(5 c) -BORD. [jfr t. klaubtisch, eng. picking table] (i sht förr) bärgv. (roterande) matbord (se möbel, sbst.1 5 d) varpå malm sortera(de)s gm urplockning. JernkA 1884, s. 81.Därs. 1903, Bih. s. 6.—

(6) -FINK, r.

l. m. (Dalin Vitt. 5: 108(c. 1753), Meurman(1847)) l. n. (Lind(1749), Dalin Tillägg(1855)); pl. = (Kalm utflykt 1: 171(1753)); l. -FINKA, r. l. f. (plock- c. 1635—1885. plocke- 1640—1700. -fink (-inck) c. 1635—1885. -finka (-inck-) 1640—1739) [sv. dial. plockfink, plockfinka, angående liknande maträtter; jfr d. plukkefinker, pl.; sannol. från lt. plockefink (pluckfinken, pl.); jfr äv.

y. fsv. plokkadhe finkar, pl. (VittAMB 1885, s. 6 (: ploccada fincher)), mlt. plückede vinken, pl. (lt. plükte finken, pl.); tillsammans avs. vid senare ssgsleden jfr d. benløse fugle, ifall maträtt bestående från små stekta köttstycken] (†) maträtt bestående från hackat l. finskuret animalisk föda (särsk. inälvor), stundom blandat tillsammans hackade rötter o. d.; hackmat; jfr -steksamt frikassé.

Schroderus Dict. 86(c. 1635). enstaka riktig vilket war småhackad, lika vilket sylta alternativt plåckfink. Holm NSv. 127(1702). Kalm utflykt 1: 171(1753). Schulthess(1885). särsk. bildl.; särsk.: småplock; plockvärk; äv.: röra, sammelsurium; jfr hack-mat 2 b.Dalin Vitt. 5: 108(c. 1753). (Juden) bryr sig ifall ingenting vidare, än at bli af tillsammans sit plåckfink. Altén Troll.

4(1797). Weste(1807; äv. angående sammelsurium). Efter jag besitter qvar en gammalt idé, må detta jemte annat plockfink biläggas. Reuterdahl Mem. 259(1859). —

(6) -FISK. [sv. dial. plockefesk; jfr d. plukfisk, mlt. plukvisch, lt. plukkfisk] (numera bl. inom vissa trakter, bygdemålsfärgat) (maträtt bestående av) kokt, vanl. starkt smaksatt (salt) vattenlevande djur (särsk.

stuvade kvarlevor från kokt fisk); äv. bildl. JSvedbom(c. 1837) hos Dahlgren Släktprof. 1: 220. FoF 1937, s. 49 (fr. Bohuslän, ifall ä. förh.).—

(1 c) -FJÄDER. (plock- 1753 osv. plocke- 1753) (numera bl. tillf.) koll.: avplockad fjäder; jfr fjäder inom 1 b.ÅgerupArk. Bouppt. 1753.—

-FRUKT. [jfr holl. plukvrucht, samt lat. legumen, skidfrukt (av klassiska författare uppfattat ss. sammanhörande tillsammans legere, samla o.

d.)] (†) baljfrukt, skidfrukt; äv. tillsammans inbegrepp från hinnfrukter o. d. Palmchron SundhSp. 34, 267(1642). —

(6) -GARN.

Är utmärkande till den lokal unik, tillsammans med enstaka blandning från kubanska Peru samt asiatisk föda detta existerar verkligen imponerande, maten smakar wanderful, dock detta plats något.

(i fackspr.) garn från lumpull, lumpgarn; jfr -ull. QvinlHemsl. 21(1880). Larsson inom bygd Logen 159(1916). —

-GODS. (plock- 1825 osv. plocke- 1792—1847) koll.: (smärre) saker l. produkter från skilda slag; småsaker; småplock; vanl. oeg. l. bildl., särsk. ifall hopplockat litterärt frakt (av olika slag), t. ex. dikter l. anekdoter l. notiser o. d.; jfr plock 2, 3.

Plåcke-Gods. inledande samlingen. Rydbäck (1792; titel vid diktsamling). Almqvist Går an 53(1839). HbgP 1893, nr 158, s. 4 (rubrik).—

(6) -GÄDDA. (numera föga br.) kok. maträtt bestående från sönderplockad, stekt l. kokt gädda tillsammans med tillskott från oval form, grädde o. kryddor m. m. l. från kräftsås, ansjovis, ostron o. d. Nordström Matlagn. 82(1822). Lundell(1893). —

(1 f) -GÄLD.

(plock- 1655—1669. plocke- 1654—1684) [jfr (ä.) d. plukgæld] (†) inom pl.: småskulder; jfr -skuldo. plock 2slutet. BoupptSthm 26/7 1654.Därs. 1684, s. 766 b.—

(1—6) -GÖRA, n. (vard.) jfr -arbete;särsk. mot 1 f, 3. Unnerstad Snäckh. 112(1949). —

(1 d, 2 b) -HANDKLÄDE~020 l. (starkt bygdemålsfärgat) -HANDKLÄ~02 l. ~20. (plockehanklän, pl. 1931) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (ss.

väggbonad använd) torkduk vars mönster inplockats till grabb nära vävningen; jfr -täcke. SvKulturb. 7—8: 219(1931; fr. Hall.). —

(1 f) -HUGGEN, p. adj. skogsv. ifall skogsmark o. d.: var avvärkning skett gm plockhuggning. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 14.—

(1 f) -HUGGNING. skogsv. avvärkning(smetod) varvid (äldre) träd inom en skogsbestånd stam- l. gruppvis avvärkas, ren blädning. Hannikainen(1893).

SvSkog. 530(1928). —

(1 d) -ISTER. [jfr d. plukister] (i sht inom fackspr.) ister såsom tages (plockas) ifrån (de grövre) tarmarna från slaktade varelse (i sht svin). Warg 162(1755). LAHT 1928, s. 325.—

(1 f) -JAKT. (plocke- 1935) (numera bl. tillf.) jaktverksamhet liksom äger utrymme nära utspridda tillfällen; jfr plock 2. Smeds Malaxb. 50(1935; sannol. efter ä. handl.; ifall säljakt).

—

(1 a) -KORG. korg vari ätbar del l. små frukter från växter o. d. plockas (för för att därefter tömmas inom större korg l. behållare o. d.). SvPomolFSkr. 3: 21 (1917). —

(1 a) -KÅL. [jfr t. pflückkohl] (i fackspr., föga br.) bladkål (vars ark avplockas o. användas till matlagning). Jönsson Gagnv. 144(1910). Östergren(1935). jfr vinter-plockkål. —

(5 c) -MALM.

(plock- 1780 osv. plocke- 1675) [jfr t. klauberz, eng. picking ore] bärgv. malm likt (vid skrädning l. varpsovring) urplockats o. avskilts ifrån annat, fattigare material; jfr